Så det verkar inte vara du. Nu är du tyst och jag ska bara glömma och gå vidare. Trots pepp av hjälpsamma vänner som försöker styra upp och reda ut vad som är vad så faller jag sönder när han inte hör av sig. För nånstans så kommer jag inte undan fakta. Om han var intresserad borde han höra av sig. Han har inte hört av sig. Han undrar inte vad jag gör. Han behöver inte veta när vi ses igen. Önskar jag kunde vakna imorgon och allt var bearbetat. Önskar jag kunde se på livet med nya ögon. Istället fyller jag hjärtat med fler tårar och hoppas att jag inte drunknar i natt. Jag undrar var du kommer att vara i morgon. Undrar om vi kanske ses. Men du undrar inte. Du är tyst. Igen.
Det verkar inte vara du. Finns det någon alls?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar